En man ur tiden
I dag somnade Sigvard in. Känns som en epok är över. Han var bland dom sista gubbarna som bodde i väglöst land. Han föddes 1924 i daunien i min farmors föräldra hem. Dom höll på med slakt när han skulle komma. Min ahkkas far sprang ner till dalen och hämta en barnmorska. När sigvard var född gick ahkkas aajja ner och ringde till seasa margareta i lövberg och till Dainan så att dom skulle komma och hjälpa till med den nyfödda. Dom kom gående från varsit håll.Dom stannade ungefär en månad
Sigvards första vinter tillbringade han i Dainan hos min farmors farfar och farmor ,hans mormor och morfar.
Hans mamma hette kristina katarina sjulsson gift klemetsson och hans pappa hette Hans klemetsson. . Dom bodde i tsöksaesie vår och höst , det vi kallar voukaren. Fast ahkka säger att han bor faktiskt inte på sjön. På sommaren bodde dom i Remdalen och vinter tid neråt kusten. Sigvard hade 6 syskon. en bror och fem systrar. Sigvard var älst i syskonskaran sen Eva, Sofia, Astrid, Paul, Gunhild och Svea
Sigvard gick skola i Nästansjö missionskola och sen nomadskolan i Skarvsjö by.
Hans mor dog endast 45 år gammal. Då var Sigvard 16 år. Familjen tog hand om dom små barnen som blivit moderslösa. Fadern Hans höll på med renar tills han gick i pension. Då blev han boende helårs vis på Trevnad i Kittelfjäll
Jag blir släkt med Sigvard i fjärde led
Sigvard höll på med renar hela sitt liv. Han var med och flyttade med akkja och drag ren och sedan skoter.
Tsökesaesie - Kommer i från tsåaka som betyder grunda sjöar
Att ha fönster på kåtan var vanligt förr. Man fick inte bygga hus enligt lagar och regler i början på 1900. Lapp skulle bo i kåtan och därmed jämt.
Ahkka var i Dainan från det att hon var 3 år tills hon började skolan vid 7 års ålder. Ahkka s mor var så duktig som renskötare så hon behövdes i skogen. Ahkkas lillebror Nils-johan följde med sin mor och far med renarna. Under sommrarna var han hos mormor och morfar i saksenvardo. 1936 slutade man att flytta med akkja, men man använde akkjorna som "resväskor" när man flyttade med bussen mellan sommar och vinter landet ända fram till bilarna gjorde sitt intåg.
Bilderna är från när vi var i Tsöksaesie förra hösten och hälsade på. Det är ahkka som berättat för mig om Sigvard.
Min aahkas vielle. Vad fint du har skrivit! Sådana här stunder känns det att man är långt borta..
Fint skrivet !!! Ja nog känns det som en del av gammeltiden försvinner när han nu gått bort !!!
Å nåw va träkigt. Men då kommer det ju att atå alldelens tomt å översnöat där. E de ingen som vill ta över å flytta dit? Margret de vore nåt för dig. Att leva av naturen. Då kan jag komma upp å hjälpa till
Vad sorgligt att läsa detta. Förra gången du skrev om Sigvard så visade jag min pappa bloggen, han visst vem Sigvard var.Hoppas att hans ställe bevaras så att det inte blir förfallet och försvinner.
Vad fint du skriver om honom. Hans mamma hette Sjulson, är det släkten Sjulson som jag läst så mycket om i de samiska skrifterna?
Ja, att samerna inte fick bygga hus går ända in på 1940-talet, snacka om diskriminering av människor.
Tack för att du delar med dig.
Jättevackert skrivet. Det är med stor sorg att jag aldrig fick träffa Aahkas vielle. Att leva så som han gjorde är beundransvärt och det känns som att han var den sista.
Du har skrivit jättebra Margret!
Vad du har skrivit fint. Han skulle varit stolt om han läst det. Jag hörde att han gått bort när jag var i Tärna i fredags.
Vad vackert skrivet, han var släkt med min farfar Gotthard Klemetsson. Han verkade vara en omtyckt person. Fina bilder på honom också.
Mvh
Marie Klemetsson, Stockholm
Hej ja det stämmer Sigvards far hette Hans Klemetsson son till Klemment Gustaf Klemmentsson född 1848, han grundade Ljusliden vid Ljusfjäll. Redan 1893 början till ett fast höst- och vårviste med kreatur. Han blev emellertid skuldsatt till en nybyggare, Enock Wallin (1865-1933), senare känd som "Ransarkungen". Därför måste han avstå stället till denne. Gustaf Klemmentsson flyttade därefter till Grundvik eller Stenås, också vid Ransarn, där även broden Lars Sivert Klementsson (1851-1914) och dennes son Klement Larsson (1893-1956) år 1900 uppförde små gårdsställen. Klement Larsson är känd nolaskogs för att vid vintervistelsen där ha gått på Lockstaområdet i Björna. Vid Grundvik hade även Olof Axel Neine en visteplats.
Därmed något om Gustaf Klemmentsson släkt
Stamfadern till de kända "Kleme(n)tkarlarna" var den tidigare nämnde Klement Sjulsson (1790-1853). Hans far hette Sjul Jonsson Munk (1743-1816) och var sprintare på landet. Farfadern var Jon Thomasson (1715-1791). Bland avkomman själv märks inte minst Gustaf själv med sönerna Tomas Lambert, Hans och Jonas.
Clemet Anundsson Waren 1720 död 1791 Nuortfjelde
st Anund Jonsson Söja h Kerstin Nilsdr Skiaiko
h Maria Tomasdr 1721 g 1755 död 1791 Begravd i Norge
Anna 1756 g 1790 Sjul Jonsson Munk 1743
Tur 1758 g 1785 Sigrid Hansdr 1762
Anund 1761 g 1789 Maria Sjulsdr 1762 till Norge
Maria 1759
Kerstin 1760
Britta död 1796
Ella
Anm: Clemet i skola Åsele 1746-1747. Båda makarna döda i Norge.
Jag har mer om Sigvards historia, alla blir vi släkt. Jag har mest skogssamer från Anundsjö och Björna och från Gran och Ran.
Om ni hört talas om Nuenjetteme som upphörde med sin skogsrenskötsel 1880 i Rödvattnet, han hade Storvistet kring Stensjön i Knäsjö vid Lägsta, hans döttrar Segrid Christina, Anna Brita, Sara Johanna skötte om renarna vid Gammeltratten, Vacksundsmon, Lockstamon runt i Björna. Och senare när Nuenjetteme dog så skulle Sara Johannas man Lars Jonsson från Ljusfjäll försöka flytta sin svärfars renar upp till Vilhelminafjällen men förlorade de flesta på vägen för dom var ju skogsrenar så dom återvände hem till skogarna runt Anundsjö-Björna. Sen slog sig Lars Jonsson nere i byn Tjärn i Anundsjö och blev getare där hans sameviste finns bevarat vid Hästryggen mellan Lakasjö och Stockholmsgatorna, kåtan är kvar m.m.
Ture Laula 1880 som var syster med Elsa Laula som föddes 1877 som skrev boken Inför Liv och Död gifte sig med Brita Johanna Larsdotter 1883 dvs Lars Jonssons dotter, och sen fick dom sönerna Bror och Jon Laula som blev skogsarbetare i Tjärn..
Så jag är släkt me dom också
Anna Brita Nilsdotter född 1841 var min mormors mormor hon gifte sig med en svensk, då skall enligt hennes far Nuenjettme ha jojkat för sig själv en stövelsko en lappsko dom kommo väl aldrig passa ihop.
Det verkar som Sjul Jonsson Munks förfäder kommer från Burträsk från början Thomas Nymmer eller vad han hette..så då måste nog hans far som var av svensk avkomma ha fått blivit Fjällsprintare?? Jag har forskat men fastnat.
Lite mer om Sigvards farfars fars släkt
Clemet Sjulsson Munk 1790 död 1853 21/12 i Åsele Ljusfjäll
st Sjul Jonsson Munk 1743 h Anna Clemetsdr 1756
h Karin Tomasdr 1797 g 1817 2/11 död 1890 24/5
dt Tomas Pålsson Wilks 1750 h Anna Greta Larsdr 1754
Tomas 1819 (Juni) g 1840 Sigrid Larsdr Laula 1819
Clemet 1822 27/1 g Sigrid Tomasdr Strauka 1815
Jonas 1824 11/2 g Kristina Stinnerbom 1831
Sigvard 1826 13/3 g Brita Stina Nilsdr Barruk 1830
Anna Margareta 1828 4/3 död 1828 18/4
Catarina 1829 5/6 död 1830 24/5 lungsot
Lars Gotthard 1831 5/5 g1 Maria Sofia Pålsdr 1837
g2 Elsa Margareta Jonsdr 1848 11/11
Kristina 1834 18/4 g Nils Nilsson 1835 24/1
Nils 1837 22/3
Kristoffer 1839 27/9 g Anna Erika Andersdr 1840
Pål 1842 12/3 död 1849 30/12
Tomas 1846
