Till fjälls
Jag och Daniel packade oss i väg för att kolla om det var några renar västerut. Men som vanligt när vi är i farten så ska det ju hända något
Daniel - Har du låst bilen?
Margret - nä varför skulle jag ha gjort det hundarna är ju kvar där inne?
Daniel- Men den är ju låst, sluta tjorva lås upp nu.
Margret - Men jag har inte låst den, det var ju du som körde så du har väl nycklarna.
Daniel - Helvetets jävlar fan, nycklarna är i bilen, hund fan har låst bilen.
Margret- men hur dum får man vara, lämnade du nycklarna på sätet?
Daniel - ja vad tror du
Margret- alltså du är fan inte sann, vad gör vi nu då?
Daniel - vi får åka till Studsviken och hämta extra nyckeln.
Margret- I helvete heller, vi slår in rutan. Jag tänker då inte åka till studsviken bara för att du var så klantig.
Daniel- slå in rutan ? vet du vad det kostar med en ny ruta? Du rör inte min bil fattar du det
Margret - Jag ska till fjälls nu, få upp bil jäveln, annars slår jag in rutan.
Daniel - men det var väl då fan , kan du inte lugna ner dig. Vi kan kanske få henne att kliva på nyckeln igen
Margret - mutter svär morr.
Bägge- Liva ja kom då. Liva biva hallå tjo ho. ja kom här duktig hund.
Margret - det här går inte, slå in rutan.
Daniel - MEN LUGN FÖR HELVETE
Margret - JAG ÄR LUGN. MEN DET VAR INTE JAG SOM VAR ETT KLANT ARSLE.
Daniel-Kom nu liva, så ja duktig hund
BIPBIP
Båda - JA Fort öppna dörren
Vi hade en jäkla tur kan man säga. Hunden klev på nyckeln igen, bil dörren gick upp och vi blev vänner igen
Daniel - Jag ska aldrig mer lägga nyckeln där. Tur att du inte hann slå in rutan
Margret- Ja tur att du stoppade mig det kunde ha blivit ganska dyrt.
Så tog vi oss iväg
Utan kikare har man inte en chans
Ransaren i bakgrunden
Naturligvis hittar man sånt som man inte vill hitta
Ett käkben av en väldigt ung ren var det enda som fanns kvar efter rovdjurens härjningar. Vår vardag men man blir ändå lika ledsen och förbannad varje gång.
onan
Daunie fjäll
voukkaren
Onan med Marsfjällen i bakgrunden
Kör ni ofta "kliva nyckel" med Liva?
Jag tänkte eftersom hon verkar vara så väl dresserad.
Tur att ni har henne, denna goding, som kan fixa detta
som vi egentligen skulle ha fått höra "live"
Ja men jag dööör ... hör å ser er framför mig hahahahahhah
Hahaha....oj vad jag önskar att man fått stå i buskarna och kika och lyssna på det här.
Så jäkla roligt, jag ser scenen spelas upp i mitt huvud om och om igen. Det kan nog bara hända er två.
Håhåhå.....jag är snuvsjuk, är uppe och gör nässköljning halv fem på morgonen.....men jag fick ett gott skratt just nu pga era hundar och inlåsta nycklar och plötsligt känner jag mig inte så sjuk längre!
Jag tvivlade inte på, under historiens gång, att ni skulle bli vänner igen. Men det verkade vara en nervöst komisk omtumlande händelse...oj oj
haha =) fick mig ett gott skratt. Har läst detta flera gånger och skrattar lika mycket varje gång. Det är tur att ni har Liva som kan få oss andra att skratta.
