En renskötar hustrus vardag

Klart man ska vara fin när man håller på att stycka kött :)

På SSR extra landsmöte har man nu kommit fram till en enad ståndpunkt.

här får ni vad som står på deras hemsida

SSRs landsmötesbeslut beträffande förslaget till renskötselkonvention antaget vid Extra Landsmötet i Umeå 9 oktober.

Mer detaljerat beslut kommer senare

Kritisk till Ingrid Ingas sätta att hantera frågan

Sameradion har nu tagit upp vårt pressmeddelande och gjort ett nyhetsinslag av detta. Vi vill ta tillfället och kommentera en del av det som kommer fram i inslaget.

En av sakerna som vi är kritiska mot är hur ärendet har hanterats eller rättare sagt hur det inte har hanterats inom partiet. Ingrid Inga säger att hon har förankrat sin reservation i Sametingets styrelse i partiet. Detta har dock inte skett, varken i partistyrelsen eller hos ledamöterna i plenum. Det finns alltså inget ställningstagande inom partiet i frågan, dvs ett ställningstagande rörande det färdiga konventionsförslaget som nu är ute på remiss. Partiet har inte fått behandla konventionsförslaget och i det avseendet anser vi att Ingrid Inga brister i sitt agerande.

I artikeln i Sameradion säger Inrid Inga följande:

”Samelandspartiet har länge varit det parti som drivit på den här frågan om att vi ska få en konvention och jag fullföljer bara partiets linje som jag uppfattat den. Men partiet äger frågan så det är ju bara för mig att avvakta tills partiet har sagt sitt.”

Men vi undrar vad Ingrid menar med att hon ska avvakta tills partiet har sagt sitt. I skrivande stund har Ingrid Inga inte kallat ihop partiet och behandlat frågan inom Samelandspartiet. Vi har protesterat högljutt men det verkar inte hjälpa.  Dessutom fortsätter beredningen av ärendet i Sametingets styrelse och Ingrid Inga har inte deklarerat att hon har ändrat sin ståndpunkt där. Vidare har vi inom partiet varit tydliga med att vi är missnöjda med att plenumsledamöter och partilednigen inte får behandla frågan på ett seriöst sätt.

Vi anser inte att det är ett överdrivet krav att vi som folkvalda och beslutsfattare ska få behandla den här frågan inom partiet.

Sylvia Simma, Margret Fjellström, Christina Åhrén

Sameradion om vårt pressmedelande

Grund tanken med konventionen är ju att renskötsel ska kunna fortsätta obehindrat trots staternas riksgräns. Så den behövs verkligen.

Men är denna konvention så pass bra att den är värd att anta trots att vissa byar får stora och betydande försämringar??

Är det rätt att samer ska behöva gå till domstol och processa mot varandra om vi antar denna konvention??

Tycker ni att det är rätt att de som berörs mest inte ens får möjlighet att svara på en remiss ??

Ja det är dagens inlägg från oss. Vi vill höra era åsikter. Vi sitter ju faktiskt som folkvalda av er där ute. Och vi vill ju höra era åsikter

Margret w Fjellström             Christina Åhrén                 Sylvia Simma

Renbeteskonventionsfrågan går att vända och vrida och diskutera ur olika vinklar. Tyvärr har vi inom Samelandspartiet aldrig givits möjligheten att diskutera frågan. Intill idag har inte Samelandspartiets fullständiga styrelse eller alla ledamöter i plenum fått redogöra för sina tankar och åsikter. Folkvalda ledamöter har alltså aldrig tillfrågats innan Samelandspartiets ordförande bensäkert gör uttalanden för hela partiets räkning. Det finns många sätt på vilket man kan bortförklara detta. Men till syvende och sist hamnar man alltid på samma utgångspunkt. Uppenbarligen ges inte allas röst lika värde i denna fråga.

Det är ett beteende som vi aldrig kunde tro var förenligt med Samelandspartiets ideologi.   

Det finns ett framträdande argument för ett tillstyrkande av renbeteskonventionen som alltid lyfts fram. Det är att vi inte kan leva i ett konventionslöst tillstånd och där ställs frågor om vi som förordar ett avslag undersökt vad ett sådant konventionslöst samhälle skulle innebära. Självklart har vi studerat denna fråga ingående. Därför innehåller sametingets styrelses förslag en rad framåtriktade delar. För det är av största vikt att ett arbete med att söka lösningar omedelbart startas.  Det är inte kaos vi vill ha men vi kan inte tillåta att vissa samer skall offras för att andra skall klara sig. Precis detsamma gäller om vi avslår konventionen. Ingen skall hamna i kaos av ett nej och därför måste vi ta ansvar för vad detta nej betyder och hur vi löser situationen omedelbart. Men alla som läst sametingets styrelses förslag vet att det är så politikerna tänkt. Där finns en idé om hur denna fråga skall lösas för allas bästa. 

Under de senaste 120 åren har olika samiska grupper uteslutits från sina rättigheter. Vad vi som samer har tänkt och tyckt i frågan har givits en sekundär betydelse. Men idag kan vi påverka och bör därför agera lojalt mot alla. Handölsdalens samebys framtid hänger på en skör tråd. De har redan förlorat i markrättegångarna i Härjedalen och om konventionen tas i nuvarande form har de dessutom förlorat en stor del av sina åretruntmarker. Det behövs ingen superrenskötare för att räkna ut att om man förlorar mark i båda ändarna så kommer inte renskötseln att överleva i sin nuvarande form, utan tvångsslakt och decimering krävs.

Det här kan vi inte som politiker tillåta. Vi kan inte offra en enda renskötare. Vi kan inte offra en enda samebymedlem. Vi kan inte offra en enda same. Det är dags att ta omtag. Från och med nu skall ingen utomstående tillåtas trampa på oss samer.  Det är dags att vi sätter ett rejält värde på renskötseln och börjar ta seriöst på deras frågor.  Det är dags att vi lyfter vårt eget värde.

För det är nog nu. Det är nog med statens beteende mot samerna. Det nog med att staten tror sig kunna flytta omkring våra civila rättigheter och beskära den samiska befolkningen. Vi måste sätta ner foten och säga stopp. Om vi skall kunna skapa ett samiskt samhälle där alla känner sig välkomna och ha en möjlighet att rätta till de historiska fel som begåtts måste vi börja nu.

Alla samer har rätt att känna sig trygga någonstans. Att kapa våra band till våra marker är något som bara en annan same kan förstå vad det innebär.  Det ska ingen behöva uppleva.  Det är nog nu.  

 Christina Åhren   Sylvia Simma  Margret Fjellström

Vi fortsätter med vårt skrivande för vi tycker att detta är oerhört viktigt. nu har ni alla chansen att fråga eller skriva er åsikt i frågan. Ta chansen allihopa i sapmi attkomma med er åsikt.


Alla förlorar om vi splittras

Renskötselkonventionen är en laddad fråga för att den är så avgörande för de berördas vardag och framtid. När renskötselkonventionen antas och blir lag då ska renskötarna efterleva den, oavsett om det fungerar med den praktiska renskötsel eller inte. Därför väcker frågan engagemang men också många känslor.

Det skulle vara oerhört olyckligt om vi låter oss splittras i två eller fler läger. Då förlorar vi allihop i längden. Därför är det viktigt att politiska partier och Sametinget ser på frågan med ett långsiktigt perspektiv, - att vi alla långsiktigt blir vinnare och inte förlorare.

Vår ståndpunkt är att vi som politiker, folkvalda och företrädare för det samiska folket måste lyfta blicken och ta hänsyn till långsiktiga konsekvenser.

Svenska samer har rätt till renbete i Norge enligt gränstraktatet, lappkodicillen 1751, undertecknat av tre stater. Den svenska förhandlingsdelegationen hävdar att man inte har tagit ställning till samernas sedvanerätt grundad på urminnes hävd. Den frågeställningen har lämnats utanför förhandlingen. Vidare säger förhandlingsdelegationen att om någon är missnöjd kan en process inledas i domstol.

Men så länge inte en dom från en domstol finns så har områdesprotokollen företräde. Hur lång tid tar det att processa? Hur mycket kraft kostar det för människorna som är drabbade? Finns det pengar till det? Och vad händer med renarna under tiden som processen pågår?

Frågorna är många och vi förstår rädslan. Därför anser vi att det bättre att reda ut de problem som finns först innan vi säger ja till konventionen.

En konvention behövs för alla de som är beroende av gränsöverskridande renbete. Därför ska ett arbete starta omgående för att ta fram ett bättre förslag. Men det förslaget som ligger nu är inte bra. Och det finns många, både norrut och söderut som känner behov av att få igenom ändringar. Vi måste lyssna på människorna vars vardag det handlar om!

Sylvia Simma, Christian Åhrén, Margret Fjellström