Margot R.I.P
Nu har jag varit och gjort i ordning stallet inför i morgon. Margot ska då lämna oss. Det är ett jobbigt beslut men jag vet att det är det enda rätta. Men helt klart skär det i hjärtat.
Jag kommer att göra ordning allt i stallet i morgon sen åker jag till Åsele och när jag kommer hem är hon borta. Jag brukar inte vara blödig men nu med hästen så går det bara inte, jag klarar inte av att vara med.
Jag har funderat varför det är jobbigare nu och kommit fram till att med en häst är det så mycket tillit och förtroende mellan båda parter. Jag måste lita helt på hästen eftersom hon ska bära runt på mig och hon måste lita på mig fullt för att kunna göra det. Det är ett oerhört samspel mellan häst och människa.
Margot är ingen lätt dam att ha att göra med. Hon är sur, tvär men med rätt "knappar" funkar det bra. Jag och Margot har under det här året fått ett ganska speciellt band, hon verkar lita fullt på mig än vad vi gör. Hon har aldrig vägrat att gå eller något annat när jag jobbat med henne. Hon har istället verkligen försökt göra sitt bästa för att göra mig till viljes.Jag har till och med fått till det med att lasta henne själv när vi ska ut och åka. Hon kan till och med komma och vilja ha gos och mys.
Redan i November insåg jag att inte allt stod rätt till. Hon visade klart och tydligt att hon hade ont i kroppen och ville inte alls ut och gå i skogen. Så att detta med fång kom var väl egentligen inte någon överaskning.
Så nu hoppas jag Margot får det bra där på andra sidan. Karro får se till henne tills jag kommer. Antar att Karro inte lär rida men hon får väl gosa och ta hand om henne.
Så karro ta hand om henne tills jag kommer. Hon är speciell men har ett gott hjärta.
